Jag står utanför stallet och känner en viss besvikelse.. Allt är perfekt, perfekt fast på ett elegant och livlöst sätt. Det är inte alls den typen av miljö som tilltalar mig. Samtidigt så känner jag en viss osäkerhet över om jag befinner mig på rätt plats, så jag beger mig in i stallet för att fråga efter Sandra.. Där inne var det helt tomt..(förutom hästarna då) perfekt och helt tomt, tusan.. Jag har t.o.m bott på hotell med lägre standard än detta stall.
Jag slår en signal till Sandra och det visar sig som tur var, att jag befann mig på fel ställe. Med ny vägbeskrivning hittar jag rätt till slut, och kommer in på en liten gård som manifesterar bondromantiken. Sandra kommer farandes strax efter mig.. Hon kommer direkt från jobbet. Även om vi aldrig tidigare har setts, så har ändå den lilla dialog vi fört inför fotografering givit mig en bild av någon sorts superkvinna..
Hon jobbar heltid, och har sedan hur många hästar som helst att sköta om och träna. I min lilla skalle där det normala livet kan kännas som ett omöjligt pussel att få ihop så kan jag liksom inte få ihop det.. När Sandra väl har beskrivit hur hon hanterar det hela, så kan jag bara koka ner det i ett ord.. Passion! Hästarna är en oerhört stor del av hennes liv, att vara med dem är lika naturligt som det är för mig att andas.. Man bara gör det.. man gör det och det får en att känna att man lever.
Sandra tränar galopphästar och idag får jag vara med när hon sadeltränar en Arabisk Fullblod som ska börja att tävla nästa vår.
Split vision? Jo, det var ju liksom inte bara Sandra och hennes hästar som fanns på plats.. tre helt underbara lamm som av olika anledningar var mammalösa, sprang runt och pockade på uppmärksamhet..
Vill du också få relationen mellan dig och din häst på bild? Läs mer… >>
[supsystic-gallery id=23 position=center]