Det är i princip bara åkrar och och ängar i vintervila som omger mig, när jag tar mig fram på de snöbeklädda grusvägarna. Vackert, men samtidigt ganska trist och händelselöst. Jag väljer att ställa och kliva ur bilen, för att då upptäcka hur det höga, snökristallsbeklädda fjolårsgräset mellan mig och solen, gnistrar som naturens egna små tomtebloss.. Det är inte utan att fascinationen för moder jords skapelser växer inom mig när jag ligger där på mage och försöker fånga vinterglittret med rättvisa.