Nu kanske det låter som om jag har producerat någon ny storfilm..
Jag hade bara sett henne på bild tidigare, men det räckte för att ett gäng idéer skulle växa fram. Fotograferingen med Rebecca var vår första, men jäklar.. Det är så otroligt häftigt när man har en bild för sitt inre, och när man sedan tittar in i kameran precis innan bilden tas så ser jag hur idén har manifesterats..
Idén grundade sig i en mix av jeansreklam i retrostil, med inslag boyfriend, attityd, och med en känsla av streetphoto.. Jag tänkte för mig själv, att om man blandade en drink på idén, så blev det nog en Bloody Merry med jordgubbar och kanelstänger..
Att ha en inre och ibland en lite abstrakt bild och att sedan försöka förmedla den till någon som sedan ska omsätta detta i realtiteten kan ibland vara en utmaning.. Men sen när det väl lyckas, då infinner sig den där känslan av att förlora tid och rum, där fantasi och verklighet flätas samman.. Det är väl allt handlar om, att just förlora tid och rum, oavsett vad vi sysselsätter oss med.
Det var vårt första möte men absolut inte det sista.. miljarder idéer bubblar och väntar på att få komma ut i bild.
[supsystic-gallery id=20 position=center]