På väg över Hallandsåsen ser jag hur de flesta träden står helt nakna efter tre ordentligt blåsiga dagar, så tanken på att fotografera med höstens färgen som inramning kändes smått avlägsen. Platsen var Sofiero i Helsingborg och där ska jag möta Rebecca. Dagens plåtning grundar sig i att hon, liksom jag kände lusten för en kravlös fotografering, en utan riktlinjer eller förväntningar och personligen behöver jag dessa stunder ibland, det är i dessa som nya idéer kan utvecklas, här finns det utrymme att testa nya ljussättningar, kamerainställningar, vinklar, poser, etc.
Väl på plats tog jag mig en snabbrek i området och kunde till min stora glädje se att löven fanns kvar på träden, samtidigt som där låg färgsprakande matta på marken. Vi var båda överens om att vi skulle låta höstfärgerna få spela en roll i de bilder vi arbetade fram. När vi väl tagit några testbilder så utvecklades det ytterligare ett perspektiv.
Det vackra ljuset som sipprade in mellan löven och som lade sig som en mjuk aura runt Rebecca fick mina tankar att fara iväg till John Bauer’s målningar, med en svag touch den magiska känslan som återfinns i gamla svartvita filmer med Buster Keaton och Charlie Chaplin, och det var också med de glasögonen på som fotografering genomfördes.
