Vägen efter min takvandring skulle gå ner till skeppsbron genom gamla stan.. väl inne på Västerlång gatan hör jag hur ett krishnatåg drar igång.. det var bara att häva upp kameran igen och hänga med bort till Järntorget.
Har lite dåligt samvete efter att ha talat med en medlem i tåget som hade ambitionen att locka mig till ett möte senare på kvällen och som beskrev för mig hur Krishna filosofin bl.a handlade om att vi inte är våra kroppar och att vår fysiska verklighet inte är på riktigt.. vi samtalade så länge att hans kollegor försvann in i någon gränd, och jag märker hur mannen som jag pratar med börjar att vrida på sig..
– Känner du dig stressad nu när dina vänner försvinner?
-Ja, lite grann..
-Det är lugnt sa jag.. det är ändå inte på riktigt. Han skrattade och gav sig iväg