Tågvirke är som en historiebok i repform. Ingenting är förvisso klart och tydligt, men på något sätt andas det ändå erfarenheter och händelser om dessa algdoftande rep och knopar. Längs med den Halländska kusten finns det mängder av små platser med rester från havsutflykter. Det är som om de vill berätta något, men de sker i abstrakta gåtor, gåtor som istället låter min fantasi stå för slutsatserna. Vem har slagit knopen, vart har den varit, på vilket djup har den befunnit sig.. eller är det rent utav bara resultatet av en rastlös fiskargubbe som har suttit med en kaffepanna vid sin sida och bristen på annat, har han valt att slå en fiskarknop?
Bland knopar och nät
Bland knopar och nät
