Under natten tjöt mistlurarna långt där borta i drömmarnas land,  när jag väl vaknade på morgonen förstod jag varför detta brölande pågick hela natten. Det var helt magisk vy från Nacka Strand, över Djurgården och med resten av Stockholm som stack upp ur dimman lite här och där i horisonten.  Att stå uppe på klipporna nedför Jarlaberg och blicka ut över Blockhusudden som låg inlindad i fetvadd, fick mig att känna som om Stockholm var en stad högt uppe i bergen.

Jag har nämt det i tidigare inlägg, hur jag kan vara ambivalent när det gäller valet kring vilka objektiv jag ska ta med mig när jag ger mig ut för att fotografera. Och med resultatet i handen denna gång, känner jag att jag tog fel beslut. Även om det går att få en känsla över den täta dimman, kom jag inte så nära som jag önskade.. men, men.. det är väl knappast den sista gången Stockholms stad lyfts upp till skyarna…

 


  

[supsystic-gallery id=14 position=center]